HBOT-protokoll: pass, tryck och längd

Vilka två publicerade HBOT-protokoll finns vid hårtransplantation?

Det finns två evidensbaserade HBOT-protokoll i litteraturen: Fan med kollegor (2021) använde 100 % syrgas vid 2,0 ATA i 60 minuter dagligen i sju dagar via ansiktsmask hos 17 patienter; Giardiello med kollegor (2025) använde en enpersonskammare vid 2,4 ATA i 90 minuter dagligen i sex dagar, med start inom 4-6 timmar efter operationen.

Vill du veta hur ett evidensbaserat HBOT-protokoll efter en hårtransplantation ser ut är svaret att det finns exakt två beskrivna i den publicerade kliniska litteraturen, och de skiljer sig från varandra.

Fan med kollegor, 2021

I den randomiserade studien andades patienterna i HBOT-armen 100 % syrgas vid 2,0 atmosfärer absolut i 60 minuter, via ansiktsmask, en gång dagligen i sju dagar i följd efter operationen. Sjutton patienter fick det; sjutton kontroller fick bara det rutinmässiga FUE-ingreppet.

Giardiello med kollegor, 2025

I fallrapporten med fem patienter gavs HBOT i en enpersonskammare vid 2,4 ATA, pass om 90 minuter, en gång dagligen i sex dagar i följd, där det första passet började inom fyra till sex timmar efter ingreppet.

Överlappningen är verklig: båda är dagliga, båda pågår i ungefär en vecka, båda ligger i bandet 2,0-2,4 ATA som är standard inom hyperbarmedicinen i stort. Skillnaderna, alltså tryck, passlängd, mask mot kammare, och hur snabbt det första passet börjar, är inte obetydliga, och ingen studie har jämfört dem.

Varför använder protokollen 2,0-2,4 ATA i stället för högre tryck?

Intervallet 2,0-2,4 ATA är klinisk standard inom hyperbarmedicin vid sår- och vävnadsindikationer, och väger nytta mot risk snarare än maximerar dosen. Högre tryck ökar mängden löst syre men höjer också risken för tryckskada i mellanörat och för kramper till följd av syreförgiftning i centrala nervsystemet, enligt Heyboer med kollegors översikt över biverkningar av HBOT.

Tryckbandet är inte godtyckligt. Det är där rutinmässig klinisk hyperbarmedicin arbetar vid sår- och vävnadsindikationer, och det speglar en avvägning snarare än ett tak.

Högre tryck betyder mer löst syre, men det betyder också mer av varje tryckrelaterad risk. Heyboer med kollegor beskriver i standardöversikten som kvantifierar biverkningar av HBOT ett dosberoende samband: tryckskada i mellanörat blir mer sannolik när trycket ökar, och syreförgiftning i centrala nervsystemet, alltså den kramprisk som styr den övre gränsen för varje protokoll, är en funktion av syrets partialtryck och exponeringstiden tillsammans.

Författarna till den översikten efterlyser uttryckligen en bättre kartläggning av nytta och risk vid olika tryck och längder så att protokollen kan standardiseras mellan verksamheter. Den efterlysningen gäller med särskild kraft en kosmetisk användning utanför godkänd indikation där ingen dosfinnande forskning alls har gjorts.

Varför pågår de publicerade protokollen i mindre än en vecka?

Båda publicerade protokollen pågår i mindre än en vecka eftersom graftens syrefattiga fönster, alltså de dagar det överlever på diffusion innan kärlnybildningen kommer igång, mäts i dagar och inte veckor. Kurer på femton pass eller mer, eller underhållsprogram, stöds inte av något av protokollen; den enda längre studien, 50 pass på friska frivilliga, gav inget statistiskt signifikant resultat.

Båda publicerade hårprotokoll pågår i mindre än en vecka, och det är det logiskt följdriktiga valet givet den angivna mekanismen. Det syrefattiga fönster ett graft måste ta sig igenom mäts i dagar, inte veckor. När kärlnybildningen väl är igång försvagas motiveringen för att tillföra löst syre i plasman betydligt.

Det spelar roll kommersiellt. Om en klinik föreslår en kur på femton eller tjugo pass, eller ett underhållsprogram som sträcks ut över veckor, fråga vad det är tänkt att göra. Inget av de publicerade protokollen stöder det, och mekanismen sträcker sig uppenbart inte så långt. Den enda längre kuren i litteraturen, Lee med kollegors 50 pass över tre månader, studerade hårfolliklarnas egenskaper hos friska frivilliga, inte graftens överlevnad efter kirurgi, och resultaten nådde inte statistisk signifikans.

Vad är fortfarande oavgjort om HBOT-protokoll vid hårtransplantation?

Fem frågor är obesvarade: om 2,0 eller 2,4 ATA är bättre, om 60 eller 90 minuter är optimalt, hur snart efter operationen man ska börja, om sex eller sju pass är rätt antal, och om ansiktsmask eller enpersonskammare spelar roll, och ingen av variablerna har jämförts direkt i publicerad forskning.

• Optimalt tryck. Ingen studie har jämfört 2,0 ATA med 2,4 ATA för den här indikationen. Båda har använts; ingen har visats vara bättre.
• Optimal passlängd. Både 60 och 90 minuter förekommer i tryck, återigen utan jämförelse.
• Hur snart man ska börja. Fallrapporten började inom 4-6 timmar. Studien beskriver inget lika snävt fönster. Om det spelar roll att börja på operationsdagen är oprövat.
• Antal pass. Både sex och sju har använts. Om tre skulle göra samma nytta, eller tio göra mer, är okänt.
• Tillförselväg. Ansiktsmask inne i en kammare mot en enpersonskammare fylld med syrgas är en meningsfull skillnad i praktiken och har inte jämförts här.

Vilka frågor bör du ställa till en klinik om dess HBOT-protokoll?

Fråga kliniken fem saker: trycket (i ATA) och passets längd; hur många pass och vilka dagar; om det är en hårdkammare som sköts av utbildad personal eller en mjukkammare; vem som bedömer kontraindikationer i förväg; och totalpriset, skilt från operationsavgiften. Exakta svar tyder på ett bestämt protokoll.

Eftersom det inte finns något konsensusprotokoll är det mest användbara en patient kan göra att ta reda på exakt vad som föreslås och om det liknar något som har studerats.

• Vilket tryck, i ATA, och hur långt är varje pass?
• Hur många pass, och vilka dagar i förhållande till operationen?
• Är det en hårdkammare som sköts av utbildad hyperbarpersonal, eller en mjukkammare?
• Vem bedömer om jag har kontraindikationer före första passet, och vad omfattar den bedömningen?
• Vad är totalpriset, och är det skilt från operationsavgiften?

En klinik som kan svara exakt på alla fem kör ett bestämt protokoll. En klinik som inte kan det improviserar, vilket är rimligt att veta innan man betalar för det.

Hyperbar syrgas är ett av flera tillval vi går igenom under stödjande behandlingar.

Källor

1. Fan Z, Gan Y, Qu Q, Wang J, Lunan Y, Liu B, Chen R, Hu Z, Miao Y. The effect of hyperbaric oxygen therapy combined with hair transplantation surgery for the treatment of alopecia. Journal of Cosmetic Dermatology, 2021;20(3):917-921. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32770782
2. Giardiello F, De Medeiros Quirino L, Brigante R, Chumak M. Hyperbaric Oxygen Therapy for Enhanced Postoperative Recovery in Hair Transplantation. Cureus, 2025;17(12):e99635. doi.org/10.7759/cureus.99635
3. Heyboer M, Sharma D, Santiago W, McCulloch N. Hyperbaric Oxygen Therapy: Side Effects Defined and Quantified. Advances in Wound Care, 2017;6(6):210-224. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28616361
4. Lee HY, Lee JY, Kim SC, Lee Y. Preliminary Effects of Hyperbaric Oxygen Therapy on Hair Follicle Characteristics in Healthy Subjects. Bioengineering, 2026;13(2):240. doi.org/10.3390/bioengineering13020240
5. Undersea and Hyperbaric Medical Society. Indications for Hyperbaric Oxygen Therapy (approved indications list). uhms.org/resources/hbo-indications.html

Den här artikeln sammanfattar publicerad forskning och gängse klinisk praxis. Det är allmän information i upplysande syfte, inte medicinsk rådgivning, och den ersätter inte de instruktioner ditt eget operationsteam ger dig. Om deras vägledning skiljer sig från något här, så följ deras.